måndag 31 mars 2014

vårsysslor





Ovanligt tidigt och på ett mycket tilltalande sätt för en inflyttad sörlänning har våren börjat spira här i Umeå. Med våren börjar det klia i mina fingrar och jag vill sätta dem i jorden och känna på myllan. Så och plantera, klippa och sätta sticklingar. Helt enkelt skapa förutsättningar för att saker och ting ska kunna växa. Utan egen trädgård blir det blommorna inne som få vakna upp ur vintervilan. I verkstan blir det blomkrukor, mest bara för min egen skull då blommorna behöver sättas om. Det växer, det spirar och jag njuter!

lördag 29 mars 2014

gäst

Idag har jag en gäst med på Lördagsöppet. Om du tar dig en promenad i solskenet ut till Röbäck kan  du även se Christina Larssons hästar på Kulturmejeriet. Christina är verksam både här i Umeå och i Österbybruk, i närheten av Uppsala. Hon gör fantastiskt unikt kakel bland annat. Gå in på hennes hemsida och se mer av vad hon gör.
Välkommen till Kulturmejeriet 10-14.

onsdag 26 mars 2014

nu även i svart


Nu är de här! Samma form men ny färg. Jag provar med en svart glasyr på mina spillkummar och skålar. Om jag (och ni) gillart kommer det fler delar i svart. Kannor, muggar, tekannor...you name it! Vad säger ni? Är det en hit? Vill ni se dem i irl så finns det i helgen på Kulturmejeriet och redan nu på Butik Bravo.



tisdag 25 mars 2014

lördagsöppet

Nu kör vi igen! På lördag spenderar jag min tid på Kulturmejeriet mellan 10-14 och har öppet för alla som vill komma förbi. Glödheta har också öppet så det finns mycket att titta på. Enligt vissa ska det bli fint väder också så en härlig solskenspromenad ut till Röbäck passar fint.


 Välkommen!

måndag 24 mars 2014

underglasyr

För ett år sedan ungefär hade jag en serie om olika sätt att dekorera leran. Bland annat en post som handlade om underglasyrfärger som du hittar här. Underglasyr färger gå ju att köpa färdiga och finns i olika utföranden. De finns de som är transparenta som akvarell och de som är mer opaka som tempera. De kommer i kakor eller i flytande form. Man kan även göra kritor av dem. Det gemensamma är att man använder dem att måla på leran under glasyren. Antingen på läderhård lera, torr lera eller på skröjat gods. Är fantastiska att jobba med om man vill dekorera en mindre del av sina krukor eller jobba med mönster. Jag har haft elever som gör fantastiska målningar på sina fat t.ex.

Hur som helst så kostar det en hel del att köpa i färdiga. En lite burk, som visserligen är rätt så dryg, kostar runt hundringen beroende på vilken färg det är. Så att göra egen kan löna sig om man använder mycket och vill ha många färger att välja mellan. Och det är ju så lätt att göra själv. Receptet delade Lena Rönnebo frikostigt med sig på Keramiksymposiet i Leksand förra året. 

Ingredienserna i underglasyrfärgen är färgkropp, (som ni ser har jag köpt mina hos Maria på Lermakeriet. Hon har ett stort sortiment av färgkroppar och en otroligt fin service.) den här gången tog jag svart,


kaolin och glycerin (även den till syns köpt på Lermakeriet!)



Ta en del färgkropp och en del kaolin (på ett ungefär) 


och tillsätt sedan glycerin tills du får en lagom målningsbar konsistens. Inte svårare än så! 


Jag brukar använda mig av en liten mortel när jag blandar men jag vet andra som "river" färgen med en palettkniv på en skiva får att finfördela färgen och göra den smidig. Hur man gör det är en smaksak men det är bra att riva färgen på något sätt.


Nu är det bara att måla på. Jag sparar mina färger i små burkar så jag inte behöver göra ny färg varje gång jag vill använda dem. Om färgen behöver tunnas ut går det bra med vatten eller glycerin.

fredag 21 mars 2014

stapla

Jag älskar när jag kan packa en skröjugn på det här sättet, utan plattor. Här är det spillkummar, frukostskålar och sommarens blomkrukor på plats i ugnen.


onsdag 19 mars 2014

ny favorit

Några dagar i sängen (ja, jag har varit sjuk nu igen) skapar oväntade möten med andra världar. Jag har hittat en ny favoritkeramiker. Hon heter Gwendolyn Yoppolo och jobbar med bruksgods med ett väldigt speciellt uttryck.  Jag har lånat en bild från hennes hemsida, om du klickar på den så kommer du dit och kan se mer. Det är värt det!


onsdag 12 mars 2014

heureka

Jag måste bara dela med mig av min senaste upptäckt. Det är inget jag har hittat på själv och jag vet tyvärr inte vart den ursprungliga källan finns (någonstans på nätet!?) men den utlösande faktorn var ett samtal i verkstan med en kollega under arbetets gång. Flera av er som läser har säkert både hört det förut och provat detta men för mig är det alldeles nytt och fullständigt revolutionerande. Vad är det då? Jo, jag säger bara disktrasa. Mitt nya redskap vid beskickning. Jag kommer ständigt att ha en disktrasa i beredskap i fortsättningen. Jag ska förklara närmare.


Jag har (äntligen ska jag säga) kommit igång med att dreja efter en lång period av mest skulpterande. Gårdagens arbetsuppgift var bland annat att beskicka och jag drog mig lite inför uppgiften måste jag erkänna. Jag brukar vanligtvis blöta skivan lite och på så sätt fästa muggen eller vad det nu är jag ska beskicka innan jag börjar. Nu, efter samtalet med kollegan Eva om hur vi någonstans läst att drejplattor (dvs lösa skivor som fästs på drejskivan för att lättare kunna lyfta bort det drejade) ska kunna fästas enkelt med en disktrasa (vilket vi hade svårt att tro på), så började vi spekulera i huruvida man kunde använda sig av tekniken vid beskickning i stället. Vi kunde också påminna oss om att vi nog hade läst något sådant någonstans. Det borde ju rimligtvis hjälpa till för att hålla kanten snygg om inte annat. Jag är ju inte sen på att prova nya tekniker så igår när jag skulle beskicka testade jag på mina skålar. Snart började lovorden spruta ur min mun. SÅ smidigt och SÅ himla lätt. Och snabbt gick det. 
Så här gjorde jag.



Jag fuktade disktrasan och la den bara mitt på drejskivan...


Sedan placerade jag helt enkelt skålen på trasan, centrerade den som jag brukar och började beskicka. Svårare än så var det inte. Med ett litet lätt tryck mitt på skålen under beskickningen så sitter den där den ska utan att fästas med lera eller på annat sätt.


Disktrasor är i en viss storlek och jag hade drejat några skålar som var lite för stora för att passa på trasan och jag var inte helt säker på om det skulle fungera ändå. Men det var inget problem. Nu ska jag bara fundera ut hur jag ska göra om jag har ännu större saker som verkligen inte får plats alls på en normalstor disktrasa...


Jag säger då det, den enklaste sak kan betyda så mycket och göra stor skillnad. 

måndag 10 mars 2014

min vackra mamma

Får jag presentera min mamma, Ragna Viola Sandqvist.


Mamma dog för 17 år sedan, precis i samma veva som jag blev mamma för första gången, och är nu huvudperson i ett projekt där jag gör porträtt av henne. En stark ensamstående kvinna med ett barn som i 40-års åldern började läsa till läkare med bara sexårig grundskola i bagaget. En sann förebild.


Varför jag gör det här och vad det kommer att leda hoppas jag på ska bli tydligt under arbetets gång. Så länge jobbar jag på och lär känna min mamma lite mer för varje dag.

torsdag 6 mars 2014

städa, städa varje...

Inte städas det varje vecka bland mina grejer i verkstan precis. Men idag fick jag nog av alla lösa klösar och oorganiserade byttor så här städas det. 


Eftersom jag delar verkstad med andra så måste jag tänka till lite extra när jag jobbar och vara noga med städning och undanplockning. Det ska ju funka för alla. Det kan bli mycket städning och diskning av byttor. Mitt sätt att organisera och underlätta hanteringen med lera är att jag försöker ha en bytta med slicker/lerspill per lera och backar med lock för öppnade paket. Går lite si så där! Jag använder lite för många olika leror. Men för de jag använder mest funkar det väldigt bra. Slickerhinken, en 5 l variant, använder jag som vattenbytta när jag drejar också så allt samlas på ett ställe. Och när den är full hivar jag upp innehållet på gipsskivan och återanvänder. Aldrig torr lera och inte blir det så stora mängder att knåda upp. Spar på både krafter och pengar!




tisdag 4 mars 2014

bättre sent än aldrig

Ja, vad ska man säga? Det blir inte alltid som man tänkt sig. Jag ber om ursäkt för att dragningen av jubileumstävlingen tagit tid att redovisa. Har inga förklaringar eller undanflykter utan lämnar det bakom mig och går vi vidare.
Med glädje vill jag meddela att de två vinnarna är...(trumvirvel)... Anneli Kallerup och Maria Carlander. Var snälla att meddela mig era adresser så skickar jag skålarna inom kort.
För er andra som missade chansen finns det skålar kvar till försäljning.


För övrigt vill jag dela en bild som är ett säkert vårtecken hemma hos mig. Krukor i hög i väntan på omplantering och nya skott. Solen tittar fram och jag börjar bry mig om mina krukväxter som har fått en naturlig vila pga mitt ointresse under vintern. I verkstan har  jag dessutom börjat dreja blomkrukor som terapi. Nu längtar jag efter mer sol och varmare vindar!