fånga ögonblicket

På keramiksymposiet i Leksand hade jag ett inslag, en workshop, som gick ut på att kasta lera omkring sig. Typ det som jag brukar göra lite titt som tätt om jag hittar roliga ställen som jag tror kan ge fina texturer. 

Vi höll till utomhus utanför den välutrustade keramikverkstan på skolan.

Först letade vi med papper och penna genom frottage. Det är helt enkelt det man gör när man lägger ett papper på ett underlag med sturktur och gnugga med pennan mot pappret för att fånga underlaget på pappret. Det man ofta gjorde som barn. Här for alla omkring som tokiga och letade i omgivningarna och hittade massor med spännande ställen. 

Nästa steg i processen är att klappa ut leran och kasta den på ytorna i stället. Jag gör som jag alltid brukar göra när jag jobbar med plattor i lera, bankar ut den med handen i stället för att kavla. Fördelarna med det är att leran trycks ihop och slår sig mindre under torkning och bränning. Dessutom tycker jag att känslan blir bättre på den färdiga grejen. Kavlat kan bli så strikt eller "manligt" som någon sa.  Det här ger en mer organisk yta.

Sedan täcker man leran med en bit plast som skydd när själva kastandet ska börja. Och så schoff in i väggen så har leran fått textur. 

Nu hade alla frihet att skapa efter eget huvud med de texturer man fångat. En sån underbar aktivitet som uppstod.

I alla hörn kastades det lera och skapades det nya roliga grejer

Några härliga avtryck.

Här, en av många roliga mönsterytor som utnyttjades, hjulet på trillan.

Och vilken mångfald i resultaten! Allt igenom lyckat tycker jag nog.