det ena leder till det andra...

Skulle sätta en ugn idag och mitt i behövde jag fixa till en platta som var lite skabbig...det slutade med att jag hackade glasyrrester  i en timme och engoberade alla plattorna. Nu kanske någon undrar "Va?" Jag ska förklara. En ugn måste man ta hand om och särskilt de plattor som man bygger upp inne i ugnen med. Så här såg den platta ut som jag skulle ställa mina nyglaserade krukor på.

I mina ögon inte särskilt tilltalande. Prickig och ojämn. Lite för mycket glasyrrester och lite för lite skyddande engob. Risken att mina grejer fastnar är överhängande och dessutom förstör glasyrresterna plattan så småningom. Vad gör man då? Jo, första steget är att hacka bort de glasyrstänk och bitar som ev har fastnat på plattan med ett stämjärn och hammare. Det rekommenderas att man har skyddsglasögon också...

När plattan är ren penslar man på en blandning av aluminiumhydroxid och kaolin, lika delar av båda, 

för att skydda plattan mot framtida stänk och andra olyckor. 

Här penslar man med fördel först åt ena hållet...

och sedan åt andra hållet. Sedan är det bara att låta torka och använda. 

Så snyggt blev de! Vilken skillnad va?

fråga 6

Ja, jag kunde då inte svaret på fråga 5 utan facit men i mellanöstern har man drejat i 4000 år längre än i Europa. Rätt svar är då X) Nu till nästa steg i processen, bränningen.

 

För att leran ska förvandlas till keramik måste den brännas i höga temperaturer. Stengodsleran tål mycket höga temperaturer och sintrar, tätnar, i bränningen. I vilka temperaturer bränner man normalt stengods?

1 1300-1375°

X 1050-1100°

2 1200-1280°

fråga 5

Jag kan höra många kluckande skratt när ni läser föregående fråga. Visst är rätt svar X) Kavla, ringla, tumma är olika sätt att forma leran. Men nog har jag många gånger velat både mosa och armbåga leran när den inte gör som jag vill. Och det finns mer än en grej i min verktygslåda i som härstammar från samma region i hemmet där man mosar det mesta.

Snabbt vidare...nästa fråga handlar också om att forma leran och är plankad från en frågelek på forumet Keramik i fokus, tack för den!

Ett vanligt sätt att forma leran är att dreja. Förr sparkade man så att skivan snurrade, idag körs de på el. Drejskivan kom till Sverige under Medeltiden. Den hade då redan använts i Mellanöstern i

1 500 år

X 4000 år  

2 2000 år

fråga 4

Glömde posta det här inlägget idag, men bättre sent än aldrig som man brukar säga. Den leran man kan hitta i marken är så klart till övervägande del lergodslera och rätt svar är 1) Av det naturleror som finns i Sverige är det bara i Skåne som man kan gräva upp stengodslera. I övriga Sverige är det lergodslera som gäller. I min landsdel är det inte särskilt gott om bra formbar lera utan här har tegelbruken varit dominerande i lerbranschen. En liten kuriosa angående norra Sverige och lera är att man har använt asbestfibrer i leran för att få den mer plastisk. Inget att rekommendera direkt.

Nu till nästa fråga...

Leran kan man forma på många lika sätt. Vilket av följande är olika tekniker att bearbeta leran för hand.

1 banka, stuva, mosa

X kavla, ringla, tumma

2 skära, sticka, armbåga

fråga 3

Forma Umeå Keramikförening har haft sin verksamhet i Röbäck i nästan 20 år men inte riktigt så rätt svar är 2) 1995 flyttade vi in i lokalerna på Kulturmejeriet. Under några år här har vi varit oroliga för att kommunen skulle sälja huset som också innehåller konstnärsateljéer, textilverkstad, grafikverkstad, gjuteri och Glödheta glashytta. Efter många turer har kommunen löst den olösliga frågan om kärnverksamhet eller inte så nu räknar vi med att bli kvar länge.

Nu över till nästa fråga och då kommer vi in på lite material kunskap.

 

 

Lera kan man förenklat kalla nermalt berg och finns naturligt i marken. Den i Sverige mest vanligt förekommande leran kan man hitta nära vatten eller på gamla sjöbottnar. En variant brukar i dagligt tal kallas blålera pga sin färg. Vad är samlingsnamnet för dessa leror?

1 lergodslera

x stengodslera

2 terakotta

fråga 2

Svaret på första frågan var så klart 1) Tullkammaren. Bra gjort Gunnvor och alla andra som visste detta. Den kommunala keramikverkstan var grunden till det som idag är Forma Umeå Keramikförening. Idag drivs verkstan som en ekonomisk förening med 24 medlemmar. Nästa fråga handlar också om verkstan.

Vilket år startade Forma - Umeå keramikförening sin verksamhet i Kulturmejeriet?

1 1993

X 1994

2 1995

Butik Bravo

 

I veckan som gått har jag lämnat in grejer till ytterligare en återförsäljare, Butik Bravo som ligger Öst på stan här i Umeå. Butiken drivs av Öppen gemenskap och igenom butiken får människor som behöver det en plats att arbetsträna. En liten fin butik som är väl värt ett besök tycker jag.

frågesport fråga 1

Under öppet hus hade vi en lite frågesport med kryssfrågor som besökarna kunde testa sina keramiska kunskaper på. Dessutom hade alla som deltog en chans att vinna fina priser med dragning en gång i halvtimmen. Tycker det skulle vara kul och se om ni kan svaret på frågorna så jag kommer att lägga ut dem en och en under de närmsta veckorna. Vi börjar med fråga ett och här har Umebor en fördel. Svaret kommer samtidigt som nästa fråga.

Umeå har tidigare haft en kommunal keramikverkstad. I vilken byggnad fanns den?

1 Tullkammaren

X Hamnmagasinet

2 Thulehuset

upp i varv

I helgen har jag varit uppvarvad nånting. Hela lördagen jobbade jag 9 timmar på mitt lönejobb och hann dessutom med både orgelkonsert, fika med vänner och sen promenad innan dagen blev natt. 

 

I söndags var det Kultur och skördemarknad på Kulturmejeriet i Röbäck och keramikföreningen hade öppet hus. Här kunde besökarna både gräva ner fingrarna i en bit lera och bidra till vår gemensamma installation, testa sina kunskaper om keramik genom att svara på några frågor och se på när vår Eva drejade. 

Utanför arrangerade Byaföreningen marknad med allt från grönsaker till tavlor. Samtidigt hade husets folk kafé och hantverksförsäljning i stora hallen. 

Det var så mycket folk att vi sålde helt slut på allt fika och hade en tre sidor lång försäljningslista. En helt igenom lyckad dag och helg måste jag säga. Några bilder hann jag inte med att ta men jag har fått låna några från Eva A Holmström.

både barn och vuxna deltog med fina lerfigurer

på textilmejeriet kunde man se när några av medlemmarna tryckte

Eva, lite ocentrerad.

fikat! inte undra på att det tog slut.

hallen, fylld med hantverk och folk